Ann-Katrine Roth berättade om social hållbarhet. Hon backade upp sitt föredrag med oomtvistliga fakta. Man kan undra vem som äger Sverige? Läs, ta del av PPT-bilderna och se filmen .
Filmen kommer att tas bort den 6 juni.
Den 16 maj fick vi besök av Ann-Katrine Roth som pratade om social hållbarhet. Men jag måste berätta lite kring dagen. Både Lennart och Sven var borta. Vår mycket uppskattade klubbmästare Christina och tillförordnade President Elisabeth hade försökt att komma in i skåpet för att hämta bok, lotteri, bildkanon osv – de lyckades inte ta sig in. Själv brukar jag vara på plats senast 1130 – men just den här dagen fick vi punktering efter ca 600 meter hemifrån. Vi (min man och jag) fick köra ytterligare några hundra meter för att uppsöka Rimbos Gummiverkstad för att byta däck innan vi kunde köra till Stockholm. Även om de var otroligt snabba på att byta däck så var det ett faktum att jag anlände senare än jag brukar.
I vanliga fall brukar Lennart hämta allt som behövs från våra skåp på vinden. Christina och Elisabeth hade försökt ta sig in i skåpet utan större framgång. Okay tänkte jag, jag måste forska ta min in i skåpet. Fick koden till låset på skåpet och tog mig till vinden. Gissar att de flesta av er har aldrig tänkt på det – men det är rätt snårigt väg till vinden. Första etappen är vanliga trappor men sedan är det lite besvärligare när man ska ta sig upp för smala trappor. Tog mig upp dit och försökte ta mig in i skåpet. Låset var också besvärligt just den här dagen😊
Till slut lyckades jag. Men där fanns varken bildkanon, bok eller lotteriet! Gick ner igen och frågade personalen om de kunde låna ut en bildkanon – nej, det gick inte – alla deras bildkanoner var utlånade. Förskräckt berättade jag det för Elisabeth och Christina. De upplyste mig om att det fanns ytterligare skåp. Gjorde trappuppstigningen igen. Hittade skåpet och med darrande händer försökte ta mig in i skåpet. Ska inte dra ut på historien, uppdraget lyckades till slut.
Det var inte roligt att vara sent ute – jag hann rigga upp det hela. En sak är säker – vi behöver alla visa mer uppskattning för Lennart som alltid ser till att allt fungerar tillsammans med Christina. Det är små detaljer kan man tycka – men likasåväl behöver de uppskattning tycker jag.
Till slut lyckades jag. Men där fanns varken bildkanon, bok eller lotteriet! Gick ner igen och frågade personalen om de kunde låna ut en bildkanon – nej, det gick inte – alla deras bildkanoner var utlånade. Förskräckt berättade jag det för Elisabeth och Christina. De upplyste mig om att det fanns ytterligare skåp. Gjorde trappuppstigningen igen. Hittade skåpet och med darrande händer försökte ta mig in i skåpet. Ska inte dra ut på historien, uppdraget lyckades till slut.
Det var inte roligt att vara sent ute – jag hann rigga upp det hela. En sak är säker – vi behöver alla visa mer uppskattning för Lennart som alltid ser till att allt fungerar tillsammans med Christina. Det är små detaljer kan man tycka – men likasåväl behöver de uppskattning tycker jag.
Nåväl – vår föredragshållare hade anlänt och Gujes gäst Sven visade sig vara f.d. svåger till Ann-Katrine, så hon blev väl mottagen. Världen är liten.
Efter en god lunch (Röding med hummersås) öppnade Elisabeth mötet och välkomnade Ann-Katrine.
Ni kan se filmen nedan. I vanliga fall brukar jag sätta mig bakom kameran och rätta till kameran när föreläsaren rör sig, av någon anledning gjorde jag inte det den här dagen så Ann-Katrine försvinner ur bild av och till – jag ber er ha överseende med det.